Enligt principal-agentteorin bör incitamentsprogram vara utformade så att den verkställande direktören får incitament att utföra de handlingar som ökar aktieägarnas nytta. Detta kan ske genom optionsprogram. I denna uppsats undersöks huruvida institutionellt och utländskt ägande samt utländska styrelseledamöter driver fram optionsprogram i svenska börsbolag. För att utforska detta har vi samlat in datamaterial från 49 svenska företag noterade på Nordic Large Cap och sedan estimerat logitmodeller. Vi får inget signifikant resultat för vare sig institutionellt eller utländskt ägande.

Uppsatsens syfte är att undersöka huruvida ett samband finns mellan institutionellt ägarskap och svenska företags utdelning. Om ett samband råder är avsikten att med statistisk signifikans säkerställa sambandet utifrån olika ägarkategoriseringar. Undersökningen baseras på 2007 års resultat av 261 företag på Stockholmsbörsen och NGM Equity Resultatet påvisar ett signifikant negativt samband mellan ägarkategorierna alla och övriga institutioner. Försäkringsbolag, pensionsrelaterade företag och fondförvaltare har ett negativt samband som inte går att statistiskt säkerställa. Resultatet kan tolkas utifrån två olika ägarstrategier, aktivt och passivt ägande, vilket medför att de har olika synsätt på utdelning..

De två torskbestånden i Östersjön har minskat markant sedan mitten av 1980-talet. Uppsatsens syfte var att försöka klargöra om förvaltningen av östersjötorsken kan anses vara ett institutionellt och ekologiskt hållbart arrangemang, och om EU:s återhämtningsplan och grönbok för torskfisket i Östersjön kan anses bidra till att förbättra förvaltningen av torsken. Förvaltningen av östersjötorsken analyserades utifrån Elinor Ostroms åtta designprinciper för institutionellt hållbara arrangemang, som innebär att om designprinciperna uppfylls, så kan arrangemanget anses vara hållbart. Ett teoretiskt syfte med uppsatsen var också att studera om dessa principer kan appliceras på geografiskt stora och komplexa gemensamma resurser, likt torskfisket i Östersjön. En slutsats som kunde dras var att principerna tycks fungera dåligt att applicera på torskfisket.

Syftet med uppsatsen var att studera vilka idéer som ligger till grund för 2009 års Kulturutredning och om den genomsyras av de idéer som inför de administrativa förändringar som kopplas till New Public Management. Detta undersöktes genom en kvalitativ innehållsanalys av Kulturutredningens betänkande. New Public Management (NPM) är en uppsättning idéer om hur man organiserar och styr offentlig verksamhet och har påverkat verksamheter inom bland annat vård, omsorg och skola de senaste decennierna. Dessa idéer innebär ökat fokus på uppföljning och utvärdering samt att kvalitet kopplas till kostnadseffektivitet. Man sätter upp mål, operationaliserar dem till mätbara prestationer som kopplas till finansiering.

Den globala fordonsindustrin möter en av de största nedgångarna i modern tid. Fordonsindustrin är en av de absolut största branscherna med en lång kedja av företag och människor som är direkt och indirekt involverade i utvecklingen och tillverkningen av nya fordon. Att vara en underleverantör i fordonsindustrin är en mycket tuff uppgift även när tiderna är goda. Men hur påverkar rådande marknadssituation en underleverantör? Syftet med studien är att ur ett institutionellt perspektiv, undersöka hur ekonomistyrningens regler och rutiner påverkas av en radikal förändring i omgivningen, hos en underleverantör i fordonsindustrin och hur detta samspelar med företagets strategi.

Uppsatsens problemområde är institutionellt utvecklingssamarbete. Med hjälp av den institutionella teorin problematiseras institutioners normativa och kulturella förankring och därmed den värdebaserade komplexitet som lätt uppkommer vid utvecklingssamarbete. Fokus ligger på förvaltningsbistånd. Den första delen av uppsatsen berör problemområdet på en konceptuell och generell nivå, vilka värden Sverige vill exportera i det institutionella förvaltningsbiståndet. Dessa värden analyseras sedan via ett antal verktyg från den institutionella teorin.

Syfte:Att på den svenska marknaden undersöka effekten av resultatmanipulering, efter införandet av Svensk kod för bolagsstyrning. Metod:Kvantitativ datainsamling använd's för att utföra regressioner del's för beräkning av EM, del's för identifiering av signifikanta förklaringsvariabler. Informationen hämta's bland annat från årsredovisningar, SIS Ägarservice och Datastream. Studien har en deduktiv ansat's. Teoretiska perspektiv:Ett antal bolagsstyrningsteorier har behandlat's rörande agentprincipalförhållanden, institutionellt ägande samt separation av ägande och kontroll.

I studien ja?mfo?rs de subjektivt upplevda ljudegenskaperna mellan Solid State Logics Console Mixbuss Compressor och en hemmabyggd klon av samma kompressor. Klonen a?r framtagen av Gyraf Audio och ga?r under namnet GSSL. Ja?mfo?relsen gjordes med data fra?n ett lyssningstest da?r syftet var att ta reda pa? om testdeltagarna upplevde na?gon skillnad mellan kompressorerna och i sa? fall vad som skiljer dem a?t.

Vilken roll har kommunikationen i offentliga organisationer under tider av förändring? För att ta reda på detta har vi valt att undersöka det förändringsarbete som Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan genomfört de senaste åren. De är två av Sveriges största myndigheter och har viktiga funktioner i välfärdssamhället. Båda har genomgått omfattande förändringar och varit hårt ansatta i media, både innan och under respektive förändringsprocess. Vi har undersökt hur deras interna och externa kommunikation fungerat under förändringsarbetet.

Thomsen, C & Karlsson, P (2008). Barndemokrati på gräsrotsnivå - En fallstudie om barns delaktighet angående sin utemiljö Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskola Examensarbetet är en fallstudie av en process som beskriver hur barns tankar om sin utemiljö tas om¬hand. Syftet med examensarbetet är att undersöka hur barn kan ges möjlighet att påverka sin närmsta miljö och hur barns perspektiv används för att skapa det demokratiska lärandet i processen. Detta gör vi genom att studera och intervjua på en förskola där barnen varit involverade. De frågor som arbetet utgått ifrån är: Vilka pedagogiska fördelar respektive nackdelar finns det att låta barnen vara med i processen vid planering av sin utemiljö? Hur går det till rent konkret? Hur upplever barnen sig delaktiga? Hur vill barn att miljön ser ut? De metoder som använts för att få svar på våra frågor har varit samtalsintervjuer med två av de delta¬gande pedagogerna, telefonintervju med ansvarig rektor, barnintervjuer, rundtur och dokumentanalys.

The purpose of this thesis is to examine whether institutional ownership has an influence on CEO compensation in companies where the institutions have invested. In order to fulfil the purpose of the thesis a quantitative study was carried out within the Swedish corporate context where we have studied Swedish institutional investors and companies quoted on the Stockholm Stock Exchange. Our period of study was the financial year of 2007.The empirical questions at issue is; Was there a connection between Swedish institutional ownership and the size of the CEO compensation, and, does Swedish institutional ownership lead to a certain type of CEO compensation in terms of structure?Our results did not suggest that an increased institutional ownership neither leads to a certain type of salary level nor a certain kind of salary structure. These results contradict earlier American research, which has been done within this area and has previously shown a secured connection.The reasons for our results may be many and it is difficult to state any concrete conclusions to why we received differing results.

Svårigheter att kombinera arbete och barn ses som en av de främsta anledningarna till den låga fertiliteten i Sydeuropa. I Skandinavien med välfärdsinstitutioner som ger stöd för föräldrar att kunna kombinera arbete och familjeliv är fertiliteten desto högre. Studier på individnivå har visat samband mellan individers arbetsvillkor och resurser och deras möjligheter att skaffa barn, däremot efterfrågas fler studier som jämför detta samband mellan olika länder med olika institutionellt stöd. I denna studie ligger fokus på sambandet mellan arbetsvillkor och individuella resurser och barnafödandet i Sverige och Spanien, två länder med olika institutionellt stöd för familjebildning, och huruvida dessa samband skiljer sig mellan länderna. Genom att tillämpa Amatya Sen?s capability-perspektiv fördjupas förståelsen för hur den institutionella kontexten tillsammans med individuella livssituationen formar människors olika möjligheter att skaffa barn.

Denna uppsats har behandlat hur en förordning, i det här fallet Förordningen om intern styrning och kontroll (FISK) kan förankras i en organisation genom kommunikation mellan ledning och personal. Som fallstudie valdes en myndighet som hade kommit långt med implementeringen av FISK jämfört med andra berörda myndigheter. För att få en tydligare bild av hur kommunikationen skett inom myndigheten har studien tillämpat ett institutionellt perspektiv som gjort det möjligt att visa hur kommunikationen skett genom regulativa, normativa och kognitiva pelare som myndighetens institutioner är uppbyggda av. Studiens teoretiska referensram har därför byggts upp först för att behandla det institutionella perspektivet och fortsätter därefter med att behandla teorier om kommunikation. För att kunna visa hur kommunikationen sker genom de tre pelarna har intervjuer genomförts med riskhanteringssamordnare och avdelningssamordnare där frågor som kan härledas till de tre pelarna har ställts.

Institutionellt ägande ? Ägaransvar eller ägarinflytande? Det institutionella ägandet har ökat dramatiskt under de senaste åren, vilket i Sverige lett till många debatter då institutionella ägare inte anses utöva vad som benämns ?ägaransvar?, det vill säga utöva aktivt ägande. Då det finns olika sätt att definiera ?ägaransvar? och ägaraktiviteter saknas det teorier som kan förklara vad ägare gör när de äger. Av särskilt intresse är fondbolagen, då de förvaltar en betydande andel av svenska folkets sparmedel.

Bakgrund: Under början av 2000-talet inträffade bolagsskandaler som har fått stor uppmärksamhet världen över. Detta ledde till att många länder tog fram koder och riktlinjer i syfte att stärka förtroendet för bolagsstyrning. I Sverige utarbetades den svenska koden för bolagsstyrning (koden) som en form av självreglerande system, där bolagen antingen ska ?följa eller förklara? hur de tillämpar koden. Koden antogs den 1 juli 2005 av Stockholmsbörsen och tillämpas idag av de största noterade bolagen.